Tyck till om hemsidan

Vi vill gärna ha feedback på vår webbplats. Fyll i formuläret nedan med dina kommentarer.

För att vi skall veta att du är en riktig person,
krävs det att du upprepar kontrollordet nedan till vänster i textrutan till höger.

Mobilmenu
Mobilmenu
Hem
Om Hemvärnet
Möt en soldat
Bli hemvärnssoldat
Aktuellt & Information
Verksamhet
Uniform på jobbet-dagen
WEBBSHOP
TIDNINGENHEMVARNET.SE
HEMVARNET.SE
FORSVARSMAKTEN.SE
HEMVARNET
FORSVARSMAKTEN
NATIONELLA SKYDDSSTYRKORNA
Hem
Hem


Nyheter från 24:e hemvärnsbataljonen/ Hemvärnsbataljon Stockholm

Klicka här för att läsa mer om 24:e hemvärnsbataljonen/ Hemvärnsbataljon Stockholm

20 mils fordonsmarsch till övningsstället

Målet för 24:e hemvärnsbataljonens årliga KFÖ låg en bra bit från hemorten. Övningen inleddes med mobilisering och en omgruppering till insatsområden i Gästrikland och Uppland. Strid i bebyggelse övades under realistiska former i både Gävle och Karlholmsbruk där motoriserade skytteförband från det påhittade landet Jeltland hade landstigit.

I år ställdes bataljonen, efter mobilisering och 200 kilometers fordonsmarsch, inför två olika och svåra uppgifter belägna nästan 30 kilometer från varandra. Bataljonen förberedde försvar och genomförde därefter mycket hårda försvarsstrider i bebyggelse.

Gävleborna fick se bataljonen på nära håll när den övade försvar i den numera nerlagda Läkerolfabriken i Gävle södra hamn. I Karlholmsbruk i norra Uppland drabbade bataljonen samman med motståndaren i ett enormt ruinlandskap som fram till år 2012 var en träskivefabrik. I Marma stoppades sen motståndaren som anföll ett objekt som försvarades av delar av bataljonen. Striderna var både rörliga och röriga och ställde höga krav på bataljonen, krav som få förband i landet kan leva upp till.

Fredrik, som är chef för det 241:a insatskompaniet SANKT ERIK, får frågan vad kompaniet har gjort under årets krigsförbandsövning, och hur han ser på framtiden.

– Vi har övat att inom bataljons ram försvara objekt i bebyggelse, vilket är en svår uppgift. Vi har övat på att försvara oss i en bebyggelse som vi inledningsvis har förberedd för försvarsstrid. För att nedkämpa en tekniskt mer välutrustad motståndare så har vi förberett oss genom att välja var och hur vi vill strida. Vi har förberett vår strid med försvarsladdningar, minor och andra kreativa och för motståndaren oväntade försvarsförberedelser. Vi har också förövat striden i våra objekt så att vi snabbt kan omgruppera i den oerhört svåröverskådliga terräng som en förstörd stad utgör, säger Fredrik och pekar på en enorm och delvis raserad industrifastighet där kompaniets soldater har förskansat sig med kulsprutor, granatgevär, minor och pansarskott.

– Jag är oerhört nöjd med insatserna från mitt kompani. Det finns både en vilja och en förmåga att lösa de uppgifter som jag ger, och en stor ödmjukhet inför uppgiftens komplexitet. Med tanke på att kompaniet inte har övat detta tidigare tycker jag att det går överraskande bra. Och då har jag ändå väldigt höga förväntningar, säger Fredrik med ett leende.

– Under det kommande året så förstärks SANKT ERIK med ytterligare en insatspluton, vilket skapar nya utmaningar. Kompaniet står även delvis inför en generationsväxling, och det är viktigt att de nya soldaterna och cheferna fostras in i kompaniets anda och vårt sätt att lösa uppgifterna, så att vi även i fortsättningen förblir lika farliga för motståndaren som vi är idag, eller farligare avslutar Fredrik med glimten i ögat innan han tillsammans med sin hird försvinner förbi mineringar in i en delvis raserad byggnad.

Några hundra meter bort, omgiven av några tungt beväpnade soldater, står Kalle, chef för det 242:a insatskompaniet BIRGER JARL. Han får samma fråga.

– När vi fått vår order skickades våra sensorer ut – i form av spaningsenheter - medan vår erhållna uppgift gjordes om till en stridsplan, allt medan kompaniet mobiliserades. Vi genomförde en fordonsmarsch tillsammans med bataljonen till området, och tog våra objekt. Vårt objekt är ett massivt industriområde som vi snabbt upptäckte skulle ge oss en rejäl utmaning. Under de två nästföljande dagarna då vi bevakade objektet, förberedde vi området för försvarsstrid så långt vi hann och började sedan öva på vår försvarsstrid. Under våra övningsgenomföranden hittade vi hål och luckor som vi täppte till med nya fältarbeten innan vi övade på allt igen.

– När de JELTISKA motståndarförbanden möter våra minor och blockeringar så kommer det som vi gjort under de senaste dagarna att ge oss fördelen av att vi kan styra var striden ska föras, och var motståndaren får vara, säger Kalle med ett bistert leende Plötsligt bryts tystnaden av en larmmina på andra sidan industriområdet. Ljudet följs omedelbart av det mekaniska hackandet från två av insatskompaniets kulsprutor.

– Nu verkar det som om striden börjar, utbrister Kalle innan han snabbt springer i riktning mot ljudet.

Även det 243:e bevakningskompaniet ENGELBREKT deltog i övningen.

– Vi har bevakat och skyddat ett objekt - Läkerolfabriken i Gävle som ska föreställa en militärtaktisk ledningsplats - mot inträngande sabotageförband berättar Patrik som är chef för ENGELBREKT.

– Efter att vi löst uppgiften så omgrupperade vi för att bevaka ett övningsobjekt i Marma som vi senare försvarade mot ett mekaniserat skyttekompani. Uppgifterna var komplexa men vi löste dem bra, bland annat med stöd av en larmstyrka från 241:a insatskompaniet SANT ERIK. Vårt kompani har en väldigt bra förbandsanda och alla gjorde sitt yttersta för att lösa uppgifterna.

– Vårt kompani behöver nu öva mer strid i ort och genomföra fler stridsskjutningar inom plutons ram, avslutar Patrik med ett leende.

Under övningens sista timmar möter vi åter Kalle - chefen för 242:a insatskompaniet - när han vårdar vapen med sina soldater. Hur gick det då i träskivefabriken i Karlholmsbruk när de Jeltiska motoriserade skytteförbanden anföll?

– Jag ska inte säga att det var enkelt, för det var det verkligen inte, och det var många motgångar som byttes till framgångar i den böljande försvarsstriden. Men en sak är säker; jag skulle inte vilja vara den som får uppgiften att ta ett försvarat och fältarbetat urbant område, säger Kalle med ett leende.

– Övningen har varit tillämpad och fantastiskt svår vilket har gjort att alla de små friktioner som vi tidigare har i förbandet upplevt magiskt försvann och nya mycket mer komplexa dök upp. Förbandets förmåga till strid i urban miljö har ökat avsevärt under dessa dagar. Det pratas om list, samverkan, kurser och övning mer nu än efter någon tidigare övning. Vi har insett hur mycket vi kan, men även vad vi behöver utveckla.

– Om vi hade gjort samma övning i morgon så hade soldaterna varit avsevärt mycket bättre. Soldaterna har en målbild om hur det ska se ut, om vad som funkar och vad som inte funkar. Nu ska vi ta de här erfarenheterna med oss, gå kurser och genomföra kompletteringsutbildning för att bibehålla och förbättra våra färdigheter. På lång sikt hoppas jag att vi får fler övningar av samma typ, riktigt svåra uppgifter, för det är så vi triggas att bli bättre.

– Men det roligaste är att vi idag kan verka som en bataljon, det är något som imponerar på mig.

– 242:a insatskompaniet BIRGER JARL är ett riktigt bra kompani. Vi övar hårt och jag är stolt över den nivå vi lyckats uppnå på dessa år jag varit med i 242:a. De som inte är här har säker svårt att förstå att hemvärnet inte är vad det en gång var. Idag är Hemvärnet ett instrument för Chefen Insats och vi kan göra en skillnad. Vi har inte bara självförtroendet utan vi har faktiskt kunskaper, färdigheter, beväpning och övrig utrustning för att genomföra förhållandevis komplexa uppgifter, avslutar Kalle bestämt.

Alla soldater behöver kontinuerlig tillförsel av förnödenheter, inte minst mat.

– Kompaniernas kokgrupper gjorde ett fantastiskt jobb då de under mycket svåra förhållanden lagade mat för hela bataljonen, poängterar Per-Olov, som tjänstgjort som bataljonens kvartermästare.

Även sambandet var en utmaning över de stora avstånden. Kortvågsradio användes till förbanden med varierat resultat. Övriga sambandsmedel var radio 180, RAKEL för samverkan samt MC-ordonnanser. Efter framgångsrikt ha löst uppgifterna omgrupperade bataljonen till Stockholm där vård och utvärderingar genomfördes. Årets krigsförbandsövning avslutades med en bataljonsgemensam uppställning där vissa välförtjänta individer belönades och en befordrades.

– Det var positivt med stridsuppgift för bataljonen utanför Stockholms län som medförde övning av marsch och flera omgrupperingar av staben. Även vår sambandspersonal fick utmaningar p.g.a. stora avstånd och svår terräng som löstes med kreativa lösningar, säger Göran som tjänstgjort som bataljonens stabschef.

– Jag är mycket nöjd med bataljonens insats som helhet, vi kommer att fortsätta befästa och utveckla bataljonens förmåga till strid i bebyggelse, säger Per som är chef för 24:e hemvärnsbataljon STOCKHOLM.

– Bataljonen har gjort ett jättefint jobb. Dessutom har årets bataljons-KFÖ det största deltagandeantalet sedan mitt tillträde år 2011. Jag ser nu framför mig att bataljonen fortsätter att växa i numerär och hoppas att vi får ännu bättre övningar nästa år, säger överstelöjtnant Peter Bengtsson, chef för Livgardesgruppen.

Delar av bataljonens krigsförbandsövning följdes av bataljonens högre chef, chefen för Militäregion Mitt, som även är chef för Livgardet, överste Christer Tistam.

– Den genomförda KFÖ:n är viktig av flera skäl: det är en viktig möjlighet att utveckla 24:e hemvärnsbataljon. Under 2015 är vi också föremål för Rikshemvärnschefens inspektion, där denna KFÖ är en viktig del.

– Tillsammans med Rikshemvärnschefen gläds jag särskilt åt den som vanligt mycket goda viljan och höga ambitionen hos soldater och befäl. Att strida med bataljon i bebyggelse är svårt. Här hjälptes alla åt att möta de utmaningarna efter bästa förmåga. Bra jobbat, avslutar överste Tistam.

Uppdaterad: 2015-11-18

2019-02-12

Den moderna Bataljonsstaben är uppdaterad på alla områden!

Läs artikeln

2016-05-17

Kompaniövningar

Läs artikeln

2015-11-18

20 mils fordonsmarsch till övningsstället

Läs artikeln

2014-08-26

24:e och 18:e hemvärnsbataljonerna under insats vid brandbekämpning i Västmanland

Läs artikeln

Nyhetsarkivet

Kalender
Tyck till om sidan