Två dygn i kallt väder är vad kompaniet eftersträvar för den årliga övningen i februari. Syftet är att upprätthålla soldatens förmåga att vistas i vintermiljö. Upplägget är alltid detsamma, men svårighetsnivån förändras allt eftersom förbandet utvecklas.

Vassa motspelare skapar utmaningar

Övningen i år var en dubbelsidig övning. Spaningssoldater från Hemvärnsunderrättelse kompaniet mot bevaknings- och insatssoldater. De möts på lika villor där det inte finns några som helst förkunskaper om innästlingsvägar eller grupperingsplatser.

Ett frenetiskt letande och drill

Medan soldaterna drillar tält upp och ner och övar på sensorer och mineringar är cheferna ur respektive förband ute och letar grupperingsplatser. Underrättelsekompaniet en sluten otillgänglig del i sitt tilldelade område och bevaknings- och insatskompaniet en lätt försvarad grupperingsplats som erbjuder både skydd och skyl.

– Man drar alltid intressanta lärdomar av att kasta sig ut i terrängen. Kartan säger en sak, men det är tiden där ute som ger verkliga resultat när man letar efter en bra plats att slå upp tält på och försvara, säger en av cheferna.

Upp till bevis

Cheferna återvänder för ordergivning. Sedan hjälps åt att fältlasta fordonen, radioapparaterna kontrolleras och sedan ger vi oss iväg.

Under tystnad tas terräng och en väl försvarad förlängningsplats med tält, värn, posteringar, sensorer och mineringar uppstår ur tomma intet. Till och med telefonlinor dras mellan olika platser för att upprätta ett effektivt och dolt samband.

– Det är fantastiskt att se den energi som soldaterna uppvisar. De visar en fantastisk ljud- och ljusdisciplin. Att öva med vetskapen om att det finns spaningsförband där ute ger effekt, säger övningsledaren Axel C. Jag såg soldater som efter två och en halv timme på post genomfrusna rykte fram till plutonens grupperingsplats på ett stridstekniskt korrekt sätt!

Soldater i mörkret 

I februari är det inte bara kallt, det är mörkt också. Snön har precis smält bort och kvar är bara rå kyla, väta och mörker. Det ställer krav på soldaterna att anpassa klädsel när de sitter stilla i mörkret och lyssnar efter ljud.

Det knäpper. Någon minut senare hörs något igen. Det är kolmörkt och dags att agera. Från soldat till högsta chef gäller det att ta beslut. Beslut som kan får ödesdigra konsekvenser.

Många lärdomar dras under natten på båda sidor i övningen. Följebefälen som uppmärksamt följer varje åtgärd har fullt upp. Det är först vid utvärderingen på söndag eftermiddag som erfarenheterna jämkas och en bild växer fram kring vad som egentligen hände där ute.

Vit morgon och fienden kommer med stridsfordon

I gryningen pryds skogen av ett vitt flortunt snötäcke. Över radio får vi underrättelse om att fientliga spaningsfordon framrycker i vår riktning. Plutonen förbereder sig för att bekämpa dem.

Plutonchefen planerar striden och grupperna förbereder sig. En stridsställning besätts med våra tyngsta vapen; granatgevär och pansarskott. Motorljudet närmar sig. Och plutonen förbereder sig för ett massivt eldöppnande. Vi får stopp på fordonet och bekämpar avsutten trupp. 

Två dygn som bekänner färg

Besvikelsen över att vinterns snö försvunnit vägs upp av att den ger andra utmaningar. Väta och kyla är nog så tufft. Detta är en återkommande övning som hela bataljonen bjuds in till. Nästa år hoppas vi kunna bjuda på en dubbelsidig övning med två grupperade plutoner med underställa spaningsgrupper. Det blir något att bita i för soldater, chefer och kung bore.