Det var ett strålande väder när 344:e bevakningskompaniet återupptog övningsverksamheten efter pandemiuppehållet. Det var en liten men tapper skara som samlades på Östermon skjutbana för att genomföra kompetensprov vilket vittnar om fortsatt hög respekt för behovet att behålla social distansering samt respektera riskgrupper.

Som övningsledare var jag på plats tidigare för att hämta ut ammunition och beställd utrustning samt kontrollera aktiviteten i övrigt på skjutfältet eftersom vi inte var ensamma denna soliga dag. Särskilt eftersom det blivit ett smärre missöde och Östermon hade blivit dubbelbokad. En samverkan senare med kompanichefen på det andra kompaniet och vi hade ändå en fungerande plan för att båda kompanierna skulle komma framåt.

För att förbättra våra soldaters grundläggande soldatkunskaper inledde vi med ett enklare moment med jaktskott och eldstötsförfarandet. Även om tanken är att insatskompanierna ska genomföra det mesta av tagandet så är tagandet av terräng, eld och rörelse, grundläggande i all strid och måste sitta hos bevakningskompanierna också. Helt oklart ovant för en del soldater att skjuta på det viset och väldigt nyttigt kändes det som och vi kommer helt klart göra om det här vid ett senare tillfälle för att öka nivån över lag i kompaniet för både soldat och stab/tross.

Därefter gick vi över till kompetensprovet och skarpskjutning. Väl medveten om att det var över halvåret sen sista gången jag stått på skjutbanan som övningsledare och för vissa av soldaterna var det både året och mer därtill sen de övade på skjutbana med skarp ammunition så valde vi att avancera lungt under dagen. Hårt fokus på MFS, Mynning-Finger-Säkring och säker vapenhantering och det kändes bra att vi ändå fick en klar majoritet godkända på kompetensprovet och övriga har god förberedelse till att lyckas vid nästa försök.

En dag som bjöds på vissa friktioner och påvisade hur viktigt det är att underhålla sin förmåga både som instruktör och som skytt men på det stora hela en fantastiskt bra dag!